Välkommen!
Välkommen till Maskin!
Som du kommer att märka och höra under dina första veckor vid universitetet så är det någonting alldeles särskilt att vara just Maskinare. Inte nog med att du tillhör en av de allra största och anrikaste sektionerna vid universitetet, så är du också med i den sektion som har det rikaste föreningslivet och utan tvekan arrangerar de allra bästa evenemangen vid universitetet. Det är med andra ord inte utan anledning som man ofta ställer sig frågan: ”Maskinare – säg finns det något finare?”.
Som ny student vid Luleå tekniska universitet har du nu öppnat dörren till en kall, men fantastisk värld. Du har mycket att lära dig och det första du lär dig handlar ofta om annat än matematik och andra avancerade ämnen. Alla de frågetecknen ska vi försöka byta till utropstecken när vi guidar dig genom djungeln av nya intryck.
De första du kommer i kontakt med när du kommer till universitetet är dina phösare. Phösarna finns där för din skull så du får den bästa starten du kan få. Ta vara på deras erfarenhet och expertis vad gäller studentkultur, lokalsinne och pluggteknik. Sug åt dig all information du kan från dem och allt som händer under Nolleperioden för att underlätta din första tid på universitetet.
Det är viktigt att du lär dig hitta på Porsön och skolområdet. Vi rekommenderar att använda Teknologkårens karta som är interaktiv med sökfunktion för att du lätt ska hitta till rätt klassrum eller hörsal. Den hittar du på http://tklapp.se. Kartor över Porsön hittar du i de vanliga kartapparna. Ett tips är att ta lite tid att undersöka var olika saker ligger på Porsön och i Luleå centrum för att lättare kunna navigera dig när du väl känner dig lite vilsen.
En bra guide här i början av skoltiden är http://nolleperioden.se som är hemsidan som skapats just för att ge nyttig information till dig som ny student vid LTU. Där finns utförlig information om allt från tips hur man hittar boende till studentkulturen som finns på skolan.
Nolleperiod & Terminstart
Som ny student är det en hel del saker som måste ordnas. Eftersom det för många av er är första gången ni flyttar hemifrån kan det vara extra mycket att tänka på. Viktigt är att du ställer dig i bostadskö tidigt så att du så snart som möjligt kan få en bostad. De två bostadsbolagen i Luleå är Lulebo och Studentbostadsservice. Sedan bör du under de första två dagarna på Nolleperioden besöka ett ställe beläget i ena änden av universitetet, kallat Studenternas hus. Här håller Teknologkåren till. Teknologkåren kan kortfattat sägas vara teknologstudenternas fackförening som hjälper dig ifall du får problem i studierna, ser till så att din utbildning håller rätt kvalitet samt att dina möjligheter och rättigheter som student tillvaratas. Teknologkåren kan även ordna korttidsboenden och hjälpa dig med bostadsproblem. Att betala kåravgiften och bli medlem i Teknologkåren rekommenderas därför varmt och som Maskinare och kårmedlem blir du då även automatiskt medlem i Maskinteknologsektionen.
Nedan följer en checklista med allt sånt du bör komma ihåg inför en ny läsperiod/termin.
• Betala medlemsavgiften till Teknologkåren (inför varje ny termin/läsår).
• Söka studiemedel från CSN inför varje nytt läsår.
• Skicka in studieförsäkran till CSN i början av varje ny termin. Ingen utbetalning sker förrän en försäkran om att studierna påbörjats inkommit CSN.
• Kursregistrera dig. Detta görs på studentportalen och under första veckan på varje ny läsperiod.
• Beställa böcker. Detta kan vara bra att göra någon vecka innan kursen startar eftersom det tyvärr inte finns en bokhandel på campusområdet. Genom att prata med äldre studenter kan du även få tips och hjälp med vilka böcker som verkligen behövs till respektive kurs och kanske även få låna eller köpa dem begagnat.
• Anmälan till tentamen. Detta görs vanligtvis en bit in i läsperioden på studentportalen och anmälan garanterar dig en plats i skrivsalen.
Skulle du få problem med något av ovanstående kan du alltid vända dig till Service Point i B-huset. Har du problem med datorresurser eller teknik på skolan bör du vända dig till Servicedesk i biblioteket. Har du frågor angående kåren och dess verksamhet kan ett besök till Teknologkårens kansli löna sig. Du kan dessutom alltid vända dig till Maskinteknolgsektionens styrelse. Vi svarar på allt från existentiella frågor rörande meningen med livet som teknolog till praktiska frågor som hur du ska bära dig åt för att på bästa sätt få tag på en bil att köra flyttlådor med!
Sektionen
Studentoverallen & Teknologmössa
Overallen är teknologens bästa plagg som lämpar sig lika bra vid smutsiga metallarbeten som vid högtidliga sektionsfester och inte minst till tentan eller föreläsningarna då man inte hunnit med att tvätta som man borde… Dess ursprung är inte helt klarlagt men den tros ha uppstått vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm under 70-talet varifrån den sedan har spritt sig. Idag existerar studentoverallen i någon form vid praktiskt taget alla tekniska lärosäten i Sverige och även i Finland.
I Luleå har varje program en egen overall med egna färger beroende på vilket program man läser. Maskinteknologsektionens program har alla vinröda overaller (då detta är sektionens färg) men färgen på armarna varierar från program till program. Läser man dessutom till högskoleingenjör ska man fästa svarta revärer längs ärmarna.
Teknologmössan har uråldriga anor som sträcker sig ända tillbaka till 1800-talet. Först att införa teknologmössan var Chalmers som antog den som sin kårsymbol år 1878. I början av 1900-talet, närmare bestämt 1905 infördes teknologmössan även vid KTH och tre år senare vid Malmö tekniska elementarskola. Teknologmössan finns idag i en mängd olika utföranden runt om i landet och liksom med studentoverallen har varje högskola sin egna teknologmössa med sina egna traditioner. Gemensamt för dem alla är dock att de härstammar från en av två ursprungsmodeller nämligen Lunda- eller Uppsalamodellen. Uppsalamodellen är något pösigare än Lundamodellen och har en plös i vilken man fäster en tofs. I tofsen fästes vanligtvis en spegat (rund tygboll) för varje påbörjat studieår och spegaternas färger varierar beroende på vad man läst eller gjort. Vid en del högskolor används två olika mössor, en vårmössa som man tar på vid Valborg och en vintermössa som man har under vintern. I Luleå existerar dock endast en vintermössa som används året runt då sommaren enligt sägen aldrig når dessa nordliga breddgrader.
Teknologmössan vid Luleå tekniska universitet är vinröd, vilket är Teknologkårens färg. Kokarden (blågul blomma) som normalt sitter längst fram på mössans strimmel ska fästas i spetsen av plösen/toppen av tofsen och på dess ursprungliga ställe placeras Teknologkårens emblem. På plösen kan studie- och studentlivsrelaterade pins fästas men dessa bör dock tas bort vid större högtider. Studenter vid Luleå campus har svart tofs och svart soutage (band runt i mössans nederdel) och studenter vid Skellefteå campus har vit tofs och vitt soutage.
Overallskoder och spegatfärger för Maskinteknologsektionens utbildningsprogram:
Maskinteknik
Helfärgad i Maskinröd och en matchande helfärgad spegat till mössan.
Teknisk Design
Maskinröd overall med gröna ärmar. Högskoleingenjörerna har också revärer längst med overallen. Till mössan har de en grön och maskinröd spegat.
Hållbar Energiteknik
En maskinröd overall med schackrutiga ärmar. Som komplement bär de en maskinröd, svart och vit spegat på mössan.
Internationell Materialteknik
EEIGMarna har maskinröda overaller med blå ärmar och gula stjärnor – ofta var för sig individuellt sydd för hand. Deras spegatfärg är blå och maskinröd.
Bilsystemteknik
Bilsystemteknik eller BST som de kallas har maskinröd overall med svarta ärmar. På teknologmössans spegat bär de samma färgkombination.
Tekniskt Basår
Tekniskt basår eller TB bär maskinröd overall med vita ärmar. Till teknologmössan har de en maskinröd och vit spegat.
Övriga Färger
Såklart finns det alltid undentag som hjälper till att komplicera saker. Vi har också spegater för utlandsstudier, militärtjänstgöring och sabbatsår:
1. Regel 8 bör följas för att slippa obehag.
2. Tofsen bör hängas upp när den ej används så att den inte blir ful och ovårdad.
3. Vid finare middagar bör tofsen hängas över höger axel så att den ej hamnar i maten.
4. Tofsens trådar bör knytas så att den ej blir spretig. Detta bör göras av person av motsatt kön, som i motprestation erhåller en puss för varje knut! Knutarna bör vara i form av en åtta.
5. Efter hälsning bör man tillse att tofsen intar estetisk position. Med vilken menas att tofsen bör hänga snyggt utefter höger axel.
6. Efter en blöt fest kan tofsen behöva lite vård; lägg tofsen i blöt, låt torka, kamma den med en gaffel eller en vanlig hårborste.
7. Tofsens trådar kan lossna upptill så att den får obestämd längd. Jämna till dessa med en vanlig sax och fäst sedan trådarna upptill med osynligt nagellack (detta trick kan även användas nedtill om man ej hittar någon som vill knyta dem).
8. Den översta spegatens höjd över tofsen är direkt proportionell mot begäret.
Som ett tillägg till tofsetikens regel 8 bör nämnas att teknologer som är i ett förhållande bör knyta en knut på sin tofs.
Sittningar
Sittningsregler (Sittiplin)
Det är inte alltid så lätt att veta hur man ska bete sig i samband med sittningar. Därför har vi här sammanställt en liten kom-ihåg-lista för att göra dig och dina “medsittare” gladare. Det bör påpekas att du bör läsa igenom listan och begrunda den INNAN sittningstillfället.
Innan sittningen påbörjas
• Leta reda på ditt namn på bordsplaceringen, om sådan finns.
• Se till att, om du är herre, hitta din bordsdam för att föra henne till bordet.
• Vänta med att sätta dig tills alla har kommit till bordet. Under tiden kan det vara passande att du hälsar på dina bordsgrannar
• Dra ut stolen för din bordsdam, som sitter på din högra sida, innan du själv sätter dig.
• Börja inte äta eller dricka innan toastmastern har “öppnat” sittningen.
Under sittningen
Det skålas ofta under sittningar, och därför kan följande vara bra att tänka på:
• Herrar skålar alltid med vänster hand. Först skålas det med bordsdamen, därefter med damen till vänster och slutligen med personen mittemot. Vänta med att sätta ner ditt glas tills din bordsdam har satt ner sitt.
• Damer skålar alltid med höger hand. Först skålas det med bordsherren, därefter med herren till höger och slutligen med personen mittemot.
I övrigt bör du tänka på följande:
• Besticken används i ordning utifrån och in mot tallriken.
• Glasen används i ordning från höger till vänster.
• Så fort toastmastern påkallar allas uppmärksamhet slutar du äta äta och är tyst.
• Om du vill framföra någonting på scenen, anmäl det först till toastmastern.
• Bua aldrig åt någon.
• Sittningen avslutas med sången “O gamla klang- och jubeltid”. Sätt dig inte ner efter sången utan gå från bordet.
Källa: Ultima Thule, Femte upplagan 2001
Historia 1974-2024
Sagan om Maskinteknologsektionen i Luleå börjar vid 1970-talet, då oljekrisen rasar i landet, riksdagen beslutat om en ny regeringsform och Ingemar Stenmark vunnit sin första världscupseger i specialslalom. Året är närmare bestämt 1974 och den tre år gamla högskolan i Luleå behöver en ny sektion för Maskinare.
Om än sektionens utbildningsutbud i början var lite skralt med Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik som enda utbildningsprogram, visade Maskinarna tidigt vilka som regerade på skolan. Detta gjordes genom att redan under sitt första år anordna en egen nolleperiod och dessutom vinna Rodden (universitetets motsvarighet till Oxfordrodden), en bedrift som kom att upprepas inte mindre än fem år i följd. Året därpå, 1975, utexaminerades sektionens första civilingenjörer på den nobla linjen Maskinteknik.
I begynnelsen ingick universitetets båda verkstäder Xp-M och Xp-El i Maskinteknologsektionen. Så år 1981 var det dags för ytterligare en förening att bildas, nämligen Philm och året därpå, 1982, hittade då sittande ordphörande en lokal som Maskinarna kunde uppehålla sig i mellan och efter föreläsningarna. Lokalen fick namnet Julius, men låg då i D-husets kulvertar. År 1984 föddes Datasektionen och i present gav M-sektionen bort föreningen Xp-El, och inte nog med det… Samma år antogs isbjörnen, även känd som ”den vite giganten” till Maskinarnas logotyp och 10-års jubilören fick sitt andra utbildningsprogram – Industriell arbetsmiljö, R.
År 1987 fick sektionen sitt tredje utbildningsprogram – Industriell ekonomi och 1988 sågs även Tekniskt basår posera som ett program under sektionen. Efter fem år utan nya program blev det 1993 dags för ytterligare ett program – Internationell materialteknik, EEIGM. Året därpå, 1994 fyllde Maskinteknologsektionen 20 år och jubileum av sällan skådat slag anordnades.
Under 90-talets andra hälft fick Luleå tekniska högskola en upplyftning i form av universitetsstatus och Sveriges första tekniska universitet såg ljuset. Då det senare började dra ihop sig till det fruktade millennieskiftet beslutades att även dåvarande R-programmet behövde en upplyftning. Resultatet blir det ”nya” R-programmet som döptes till Ergonomisk design och produktion.
År 2003 knoppades Industriell ekonomi av och bildade en egen sektion. Samma år fick Maskinarna även stifta bekantskap med sitt första och enda arena-program, nämligen Arena innovativ teknik och företagande (ITF). Bekantskapen blev kort och intensiv och bara några år senare lades programmet ned. 2005 hade det så återigen blivit dags att fräscha upp och modernisera det attraktiva R-programmet. Den här gången antogs namnet Teknisk design och bokstavsförkortningen övergick till att vara TD (även om R i viss utsträckning fortsatte att samexistera). Omkring samma tid övertogs också högskoleingenjörsutbildningarna Maskiningenör (MI), Industriell design (IDi), Flygteknik (Ft), Teknisk design (TD) och Bilsystemteknik (BST) från sektionen Ingenjörs- samt teknikersektionen (ITS) .
Maskinteknologsektionens historia sträcker sig inte bara genom tider av oljekriser utan även av energiransonering och kärnkraftsolyckor. För att kunna möta det framtida energibehovet beslutades att ytterligare ett civilingenjörsprogram skulle grundas och år 2009 antogs de första studenterna till sektionens nya program Hållbar energiteknik (HET).
Idag, år 2011 har kårobligatoriet avskaffats och det är längre inte nödvändigt att vara medlem i sektionen eller kåren för att kunna studera. För närvarande består sektionen av civilingenjörsprogrammen Maskinteknik, Teknisk design, Internationell materialteknik och Hållbar energiteknik, högskoleingenjörsprogrammet för Bilsystemteknik och Teknisk design samt Tekniskt basår. Subgruppen Philm har sedan ett år tillbaka övergått till att vara en kårförening och kvar finns nu subgrupperna Xp-M, 6M, Pi och Julius.
Med M-styret i spetsen och med subgrupperna och medlemmarna i ryggen har det så blivit dags för Maskinteknologsektionen att ta sig an ett nytt decennium!
Fortsättning följer…
Studentikosa skrönor, kåserier och mer information om sektionens tidiga historia återfinns i ”Skönheten & teknologen ”.
Nedan visas också de olika logotyper som använts av sektionen under årens lopp.
Maskinteknologsektionen
Maskinteknologsektionen är en icke vinstdrivande ideell organisation som drivs av engagerade studenter.
Studenter under sektionen studerar maskintekniska utbildningar.